Kärlek, jag är okej.

Visst är det konstigt att vakna upp en dag och inse att saker inte är detsamma? När du inser att en människa du kände, delade ditt liv med, är en främling för dig nu. Allt ni delade, allt ni skrattade åt. Hur ni visste varandras känslor, kände varandra på ett speciellt. Delade internskämt som ingen annan förstod. Hur allt en dag kan förändras, hur allt kan förstöras. Två människor som älskade varandra otroligt mycket, bara borta. All kärlek man delade, bara försvann. När man trodde man betydde något, men insåg att man var andraval. Hur mycket man kämpade, hur mycket man kämpade i onödan. Tre och ett halvt år känns bortkastat, meningslöst. Allting har bara tagit slut, och man undrar om man har slösat bort sitt liv. Jag har funderat så mycket och insåg.. nej, det var inte bortkastat. Inte alls. Jag fick hjälp. Jag hade stora problem med mig själv, och jag fick så mycket hjälp och stöd. Jag ångrar ingenting. Men nu tillslut, så funkade det inte längre. Det var det svåraste jag har gjort i mitt liv, men jag orkade inte mer. När vi tog en paus, visste jag redan att det var slut. Jag älskade fortfarande honom, men kärlek övervinner inte allt. Jag kommer inte slänga bort grejerna jag har fått. Men jag har gått vidare nu. Eller för ett tag sen. Jag hittade någon annan, någon som behandlar mig som nästan en prinsessa ibland. Jag kommer alltid ha minnena kvar och vara tacksam. Jag önskar honom all lycka i livet. Han har kommit långt, jag vet att han kommer klara sig. Jag kommer alltid tro på honom.
Jag älskar min pojkvän som jag har nu. Kärlek är så farligt, men kan vara så fint ändå. Han gör mig lycklig. Han ger mig hopp. Att vara rädd är kanske en del av kärlek, i alla fall för mig. Men när jag ser på honom blir allting så mycket bättre. När jag helt plötsligt får ett sms av honom där det står "Jag älskar dig, glöm aldrig de" så lyser jag upp. Allting gick så fort, det bara klickade mellan oss. Varken han eller jag trodde detta skulle hända. Jag har sådan tur att det gjorde det, för jag älskar honom. Jag gör verkligen det.